Kreditkortets Historia

Historien om Kreditkortet

Kreditkortet kommer, som mycket annat, ifrån USA. Kreditkortets historia är spännande, kredit är något som har funnits mycket länge och har praktiserats i olika former över hela världen. Kreditkortet kom till att växa fram som en följd av olika faktorer och utvecklingen i det moderna samhället i Amerika. I gamla dagar gav butiker, speciellt i rurala områden, sina kunder kredit för att hålla igång affärerna. Krediten var ofta gett på lokal nivå där butiksägaren visste vem han gav krediten till. I de större städerna gjorde många affärer samma sak.

När USA var en rural nation så var landet drivet av kredit, som var viktigt för att hålla hjulen igång. Alla typer av butiker i de rurala områdena gav kredit till bönder och andra lokala köpmän. ”De såg det som en kostnad att driva business” säger Lewis Mandell at Foster School of Economics. I dessa dagar var kredit en öppen kredit där köpmannen förte upp krediten i en lånebok eller kreditbok.

De första kreditkorten blev utvecklat av butiker i urbana områden som behövde en mer avancerad metod för att hålla kontroll på kunderna sina än att skriva upp de i en bok. Med ett större kundunderlag i de större städerna så kände naturligt nog inte butiksägaren eller den som jobbade i butiken kunderna lika ofta som på landsbygden. Lösningen till detta problem var att laga kreditkort till de kunderna som kunde få kredit i butiken. Till en början var de första korten enkla och gjorda av papp eller papper. På 20 talet kom lite mer avancerade kreditkort som var präglade på metall plattor. Dessa första kreditkorten var oftast bara användbara i en butik, som för exempel på Bloomingdales eller Macy’s.

De första moderna kreditkortet

Det första moderna kreditkortet blev uppfunnet av Frank McNamara i samband med att han åt middag på en restaurant i New York. När han skulle betala middagen så märkte han att han hade glömt plånboken, men turligt nog blev han räddad av sin fru som betalade kalaset. McNamara tyckte att detta var pinsamt och ville hitta ett alternativt sätt att betala på istället för att betala med kontanter. Ett år senare kom han tillbaka till den samma restauranten och betalade med ett litet papperskort, idag känt som Diner’s Club. Detta är enligt Diners världens första betalings- och kreditkort.

Framk McNamara grundlade tillsammans med Ralph Sneider världens första konsumentkredit företag i 1950. Detta företaget blev kallat Diners Club i enligt Business Insider. Huvudideen till företaget var att man skulle kunna gå ut och äta på restaurant och betala efteråt. Till en början var 27 restauranter med i Diners Club, kortet kunde användas i dessa restauranterna.

Samarbeten och expansion

Ungefär samtidigt som Diners Club blev startat kom Alfred Bloomingdale, barnbarnet till grundaren av Blomingdale’s varuhus, och startade Dine and Sign som var ett annat kreditkort företag. Bloomingdale’s Dine and Sign og Diners Club kom till att bli slått ihop till ett företag. Alfred Bloomingdale förutspådde kredittkortets framtidspotensial och sa ”The day will come when the plastic cards will make money obsolete”. Alla köpsmän var inte lika glada över kreditkortets frammarch men färre och färre använde de gamla kreditkortena och Diners hade 20 000 användare redan det första året.

De tidiga Diners kortena var så kallade Charge Cards, som idag nästan är helt borta från marknaden, där användaren av kortet lånade pengar från en mellanman för att köpa något för att senare betala tillbaka mellanmannen. Dessa kortena hade inte revolverande kredit. Användaren måste betala tillbaka hela summan vid slutet av varje faktureringssyklus.

Framväxten av Visa, Mastercard och American Express

Opphavet till det som kom att bli Visa startades i 1958 och kallades BankAmericard, uppkallat efter Bank of America som på den tiden var en lokal bank i Californien. I 1958 fanns det inga nationala banker i USA. Detta nya kort som kallades BankAmericard kom till att bli ett riktigt kreditkort där användaren kunde betala tillbaka krediten över tid precis som ett modernt kreditkort fungerar.

American Express blev grundat i 1850 då de till en början kom till att specialisera sig på att konkurrera med US Postal Service med produkterna postanvisningar och resecheckar. I 1958 började American Express med ett Charge Card i lila färg för resa och underhållningsutgifter. I 1959 introducerade de sitt första kort i plast.

Starten för revolverande kredit

1959 var året då konceptet revolverande kreditt kom på banan enligt MasterCard. Detta betydde at kreditkortsanvändarna inte behövde betala ned hela kreditbeloppet i slutet av fakturingssyklusen, men kunde låta krediten löpa vidare till nästa månad. Detta gav kunderna mer flexibilitet men också högre risk i att få högre finansiella kostnader.

1966 startade Bank of America ett nationalt fra franchise program där banker runt om i USA kunde ge ut BankAmericard kortet. Detta programmet blev ganska snabbt opopulärt och som slutade med att medlemsbanker revolterade och franchise programmet blev nedlagt. I stället startades det ett nytt samarbete där Bank of America med sitt BankAmericard var en av många banker som hade en del i ett nytt kooperativ. Detta blev starten på det som idag kallas Visa. BankAmericard blev officiellt kallat Visa i 1976.

1967 blev programmet MasterCharge grundlagt som ett resultat av ett samarbete mellan 4 banker från Californien. Detta programmet var en konkurrent till BankAmericard(idag Visa) och blev omdöpt till MasterCard i 1979.

Fastän kredittkort snabbt blev populärt var det inte förrän efter 82-83 recessionen, då inflationen gick ned dramatiskt, som bankerna började att tjäna pengar på kreditkort. Efter recessionen andades folk ekonomisk optimism vilket ledde till att folk tog mer lån och krediter. Det glada 80-talet var en bra tid för de Amerikanska kreditkort företagen.

Startskottet för fördelsprogrammen och avgifterna

I 1989 fick Citibank till en deal med American Airlines om att ge kunderna sina kreditkort bonuspoäng(consumer reward points). Detta visade sig vara mycket populärt och konceptet fördelsprogram rullade vidare som en snöboll. Med fördelsprogrammena slog kreditkortföretagen två flugor i en smäll. Flera ville ha kreditkort därför att det fanns goda dealer som var enkla att förstå och de som hade kreditkort ville använda det oftare därför att det kunde leda till ekonomiska besparingar. Detta var positivt för kreditkortföretagen.

Till en början tänkte inte kreditkortföretagaen och bankerna något särskilt på att avgifter var något de kunde tjäna mycket pengar på, det kom efter en god stund. Sakta men säkert började bankerna och bli mer finansiellt och ekonomiskt strategiska och målrättade sig mot de mest lönsamma kunderna, de som lät kreditbalansen stå vidare från månad till månad.

Ökad konkurrans på kreditkortsmarknaden

Konkurransen mellom bankerna tilltog och strategien för att få nya kunder och vinna kunder från konkurrenter var att ge kunderna en låg ränta i början(introduktionsränta eller introductory APR på engelsk) och att ge låg ränta på balansöverföringar från andra kreditkort eller lån. Den initiala räntan kunde vara på 0% över de 6 första månaderna(denna strategien använder kreditkortföretagen fortfarande i USA).

Kreditkortsanvändarna adapterade snabbt till det nya kreditkortlandskapet med att bli avanserade, smarta och strategiska kreditkortsanvändare som aktivt bytte kreditkort och transfererade kreditkortbalanser ofta för att hålla räntan låg. Detta ändade upp med att bankernas marginaler och lönsamhet blev lägre och att bankerna blev beroende av rabattavtal med företag och årsavgifter. Pga den höga konkurransen så var detta inte särskilt lukurativ business för bankerna.

I efterspelet av att kunderna hade blivit raffinerade kreditkortsanvändare fann bankerna ut av den briljanta ideen om att avgiftsbelägga kreditkort på alla möjliga olika sätt. Detta visade sig att vara mycket lönsamt för kreditkortföretagen. När bankerna hade kommit på att avgifter var ett lönsam business så såg de sig aldrig tillbaka. Fortfarande så är det mycket lönsamt både i USA och Sverige att ta ut relativt höga avgfter och räntor.

Kreditkort reformer

Kreditkort och dets ide har på senare tid kommit i etiskt söklys från ett användarperspektiv. Det som har lett fram till detta är att kreditkortföretag och banker har haft oklara, svåra och ofördelaktiga avtal med kunderna som ”Double-Cycle Billing” och ”Universal Default” och groteskt höga räntor eller avgifter.

Double-Cycle Billing, som har varit praktiserat i USA var ett sätt att inte bara ta ränta för den sista perioden av faktureringssyklusen men också från månaden innan. Således fick kunderna mycket högre räntekostnader, ofta helt utan att kunderna varken förstod eller tänkte på hur räntekostnaderna räknades ut. Double-Cycle Billing blev upmärksammat offentligt i 2006 i samband med att Senaten i USA gjorde en rapport om kreditkortpraxis.

I Norge på senare tid har bankernas praxis till att höja krediten till kunderna utan att de har bett om det varit diskuterat i media och i Stortinget. Mest sannolikt kommer det reguleringar här från den Norska staten.